En kommentar

Förra veckan fick jag ett långt brev av en kär blog läsare. Jag återger det här nedan för att jag tycker att hon skriver så härligt om sig själv och om den process hon jobbar med.

och ps…. i morgon ska jag fortsätta med temat ” hamstra”!

Hej Viviann!

 Äntligen får jag mej till att skriva till dej – för jag har ÄMNAT sååå länge. Men jag har inte riktigt vetat hur det funkar att skriva en kommentar till bloggen.

 Men nu – TACK för dina härliga texter och klokheter som väcker till eftertanke, ja ibland till riktigt mycket eftertanke. Det är också så mycket i det du skriver som jag så fullt känner igen i mej själv. Ibland så att jag nästan funderar hur du kan kan skriva om detdär som just nu är så angeläget för mej.

 

Och böckerna! Via dej ”hittade” jag härliga Maj-Gull Axelssons böcker. Jag läste direkt 3 stycken av henne. Och Pippi Power – härlig och just vad min halvt utslocknade kreativitet behövde.

 

 Och ”Projekt Lycka” – oj så bra! Det var intressanta kapitel efter varandra, tills jag kom till kapitlet om pengar. Tänkte att hm, detdär är nog inte så aktuellt eller ens intressant för mej, men läste det ändå. Så kom det visst en underrubrik om att hamstra – inget nog för mej!!! Trodde jag!! Men oj, det blev ju det jag minns allra bäst från hela boken. Det var ju nästan som ett blixtnerslag. Jag är ju en hamster av riktigt stora mått – och jag har aldrig ens tänkt på att det just är så. Jag har inte fattat det. Jag sparar ”allt” för kommande behov, för man vet ju aldrig vad roligt det kan användas till. Som det aldrig mera skulle gå att köpa i butiken om jag faktiskt skulle behöva det. Likadant med en massa kläder jag aldrig använder. Bara sparar för att ha sen… Men jag tog ett loppisbord för en vecka, sålde massor billigt för att slippa av med det, och förde resten till kierrätyskeskus. Bort med överloppsbråtet! Härligt!!! Och sen skriver du om hur du tömmer dina klädskåp och gör dej av med sånt du sparat. Kan du förstå hur härligt det är att läsa sådant som man just själv också ”snurrar” på i sitt huvud?

 28 dagarsgrejen – den har jag också funderat mycket på. Men är det så att man skall hitta ett eget ”gäng” att träffas med? Jag har jättetrevliga vänner, men hur ska jag säga det – de kanske tänker på ett visst plan annorlunda än jag. Det är svårt att förklara. Inte så att jag skulle vara ”bättre” än de, men känner ofta att jag saknar nånting djupare, friare, lekfullare. Nånting som på riktigt ”kittlar” hjärnan. Oj så jag saknar detdär ”kittlandet”.

 Därför är det så härligt med dina texter, bilder, musik, aforismer, fantasi och lekfullhet. Jag ser verkligen varje morgon fram emot att öppna din blogsida, för jag blir glad och på gott humör, ibland riktigt fundersam (på ett positivt och intressant sätt). Jag har nog blivit beroende av den. Bara så du vet, den kan du inte avsluta sådär bara utan att sköta om mina och säkert många andras abstinensbekymmer!!

 

Så ännu stort tack för allt du genom ditt skrivande puffar på, väcker upp ur sitt slummer, får igång. Tack för att du får mej att le och stanna upp för någon tanke och för mycket mera som jag vet att finns, men som jag inte just nu ens kommer på!

 

Lämna en kommentar

Filed under Jag blir glad av

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s