Min livsväv

Motpolerna i livet vävs ständigt samman.

Min väv har i många många år haft en dov, emellanåt sorgsen grundton vad gäller mamma.

De sista dagarna i livet var hon skimrande, i sig själv, närvarande och tacksam.

När jag dessa dagar väver min bisarra och overkliga väv – känner jag hur det spirar. Små skott av glädje och färg.

Mamma, vad allt du gav mig!

Dimma och mistlurar gör stunden än mer minnesvärd, det här är vad jag har gjort idag:
– min morgonövning
– mailat begraviningsbyrån
– skickat fullmakt till hamnen i Predium, för att sköta registreringen av min Buster
– stuvat undan saker för att strax tömma bilen, som är full av saker från Ninno, tömde allt där igår
– planerat dödsannonsen
– tömt tvättmaskinen
– förberett ett inspirerande nytt ex libris- uppdrag
– njutit av mina vackra blommor och läst kondoleansbrev, fick den här av L, tack vännen min!

” När mormödrar dör
förvandlas de till blomsterängar och gräs
och farmödrar blir träd
som susar ovanför barnbarnen
skyddar dem mot regn och blåst
och breder ut grenarna över dem
till snöhyddor om vintern.

Men innan dess är de passionerade.”

Eeva Kilpi, tolkning Kerstin Lindqvist

Lämna en kommentar

Filed under Kloka ord

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s