Skrivarkurs

Igen ser jag fram emot två härliga dagar. Här kommer dagens text:

MORMOR

På väg hem i den varma vårsolen. Mormor klädd i kappa, hatt och stadiga skor promenerar lugn och målmedveten medan hon håller Sue stadigt i ena handen och bär påsen med färska sockermunkar i den andra.
Noga med att inte trampa på strecken mellan gatstenarna hoppar, trippar och vinglar Sue fram. Frågar mitt i leken:
-Vad önskar du dig mest i hela världen?
Mormor tvekar inte med svaret:
– Att få leva frisk tills jag dör!
Vilken konstig önskning! Frisk – det är man ju? Sue önskar sig en hundvalp och en cykel och att kunna läsa själv….

Mormor och morfar bor i ett rum och kök på fjärde våningen utan hiss.
Morfar sover i rummet.
-Han är Invalid ,säger mormor. Morfar tillbringar dagarna sittande på en uppblåsbar ring för han har djupa, variga liggsår vid sittknölarna. Kutryggig och mager med skarpa ögon och långt, svart, flottigt hår, sitter han med en cigarrett i handen och lyssnar på radio. Han har gula fingrar med långa klolika naglar och han luktar surt och instängt. Vresig med skarp tunga och vassa repliker sitter han där. Sue är rädd för honom och går ogärna in i rummet.

Mormor bor i köket. Där ryms bara hennes säng och ett bord med många krukväxter, som Sue hjälper till att sköta. Mormor är i ständig rörelse, hon städar, lagar mat, bakar, koka kaffe och stickar där emellan strumpor, dräkter och hela täcken på beställning. Tålamodigt går hon in till morfar varje gång han ropar, vilket han gör ofta! Hela tiden pratar hon och berättar historier om hur det var förr.

Sue vill helst höra om livet hemma i villan vid Björnviken, där mormor växte upp i en stor familj med tolv flickor. Mest fascinerande är historierna om nätterna i huset vid fullmåne: alla systrarna gick i sömnen! Sue känner det som om hon själv är med, så levande beskriver mormor nattlivet. Hon hör musiken, då en syster sitter vid pianot och spelar vals, hon känner smaken och doften av bullbaket i köket och hon fryser om fötterna, där hon barfota i nattsärk ,mitt i vintern matar duvor ute på stentrappan tillsammans med de yngsta systrarna. Tänk vad allt man kan göra i sömnen!.

Själv talar mormor helst om åren då hon reste runt som sällskap åt sin gudmor, skådespelerskan Fanny Sinebrychoff. Tågresorna, hotellen, bjudningarna, klänningarna och de stora, vackra men besvärliga hattarna, som fastnade på tvären i kupédörrarna och ibland rullade iväg längs tågperrongerna! När mormor blir riktigt ivrig tar hon fram fotografialbumet och minnesasken och morfar får ropa flera gånger innan det blir något kaffe kokat.

De sällsamma historierna kom att följas av andra upplevelser.
I fem år låg mormor förlamad på Stengårds sjukhus.
Sue minns den långa korridoren fylld av gamla, vithåriga, förvirrade kvinnor, som skrek, skrattade eller babblade osammanhängande, som sträckte sina förvridna fingrar efter henne och ibland fick tag i hennes hår eller arm och höll i så att hon fick slita sig loss.
Den stora salen där mormor låg orörlig. Raden av sängar med andra tysta eller kvidande varelser.
Lukten som fyllde näsborrarna, hur än Sue försökte hålla andan.
Känslan av hjälplöshet.
Det enda Sue kunde göra var att sitta och hålla mormor i handen.

Vad önskar du dig mest i hela världen?

Lämna en kommentar

Filed under Om mig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s